TL;DR / Summary

Öppen programvara är ett centralt och högst strategiskt verktyg (av flera) för att stärka och bygga digital rådighet och handlingsfrihet, både på kort och lång sikt. Det är väldigt tydligt när man ser till EUs open source strategi tillika föreslagna Cloud and AI Development Act. Allt fler länder inom Europa går mot en open-by-default/unless policy i upphandling och anskaffning för att stärka transparens, interoperabilitet och rådighet, aspekter som blir än mer kritiskt om vi ser till framväxande behov och beroenden AI-system och modeller. Sverige behöver, i våran mening, gå åt ett liknande håll för att vi ska få bukt på våra beroenden och högst begränsade digitala autonomi. Se hela debattinlägget på NyTeknik, skrivet tillsammans med Johan Magnusson, Fredrik Svensson och Astor Nummelin Carlberg.

Longer version

Digital suveränitet och ai-infrastruktur har på kort tid blivit en nyckelutmaning för Sverige. Oavsett hur politiken utformas i övrigt måste tillträdande regering prioritera rådigheten över vår digitala infrastruktur. I Europa ifrågasätts nu öppet överberoendet av utomeuropeiska leverantörer med kraftigt ökande licenskostnader, inlåsning och politisk sårbarhet som följd.

En analys från Gartner visar att 75 procent av organisationer utanför USA beräknas ha en strategi för digital suveränitet på plats till 2030. Samma analys konstaterar att en majoritet av europeiska beslutsfattare inom it nu ställer om mot regionala molntjänster och öppen programvara.

Samtidigt sätter EU-kommissionens föreslagna regelverk för molntjänster och ai (Cada) och de skärpta kraven i EU:s ai-förordning ramarna för Europas framtida självständighet. Obligatoriska riskanalyser och krav om digital rådighet är att vänta runt hörnet. Svenska kommuner, myndigheter och regioner står inför ett avgörande vägskäl: Ska kommande miljardinvesteringar i ai bygga på öppenhet, kontroll och delade utvecklingskostnader, eller ska vi upprepa tidigare misstagen och låsa in oss hos ett fåtal utomeuropeiska bolag?

Som företrädare för ekosystemet runt öppen programvara är vårt budskap till den nya regeringen och landets alla upphandlande myndigheter tydligt: Inför principen ”öppen programvara först”.

I dag är den offentliga sektorn den enskilt största drivkraften bakom det leverantörsberoende som undergräver Sveriges digitala rådighet och handlingsfrihet. Att vi låst fast oss hos techbolag med monopolliknande ställningar är resultatet av åratal av slentrianmässiga inköp utan strategisk långsiktighet. 

Men det finns starka förebilder. Inom kommunsverige visar Sundsvalls och Alingsås, tillika Sambruk och gemenskapen runt den nya ai plattformen Eneo vägen. Nationellt finns starka och visionära kraften inom exempelvis Digg och Arbetsförmedlingen, tillika gemenskaper som Esam och ai-verkstan. Alla visar på att öppen programvara redan driver verksamhetskritiska och prestandakrävande miljöer.

Schleswig-Holstein i Nordtyskland med 3 miljoner medborgare har genom sin strategi kring rådighet och innovation visat hur deras offentliga apparat har reducerat proprietära licenser med 80 procent med hjälp av öppna programvara, med siktet inställt på 99 procent om några få år. Att fullgoda öppna alternativ saknas är en ballong som punkterats sedan länge. 

När Upphandlingsmyndigheten under hösten mejslar fram nya riktlinjer för offentlig ai-upphandling, och många regioner, kommuner och myndigheter samtidigt ställs inför tvingande plattformsbyten finns ett fönster att ställa om. Att i detta läge köpa in nya ”svarta lådor” skapar inte bara oönskad inlåsning och ökande it-budgetar. Det gör det också omöjligt att möta ai-förordningens lagstadgade krav på transparens, spårbarhet och insyn i hur beslut fattas.

Därför föreslår vi ett konkret och bindande krav: När en offentlig verksamhet ska upphandla en ny digital tjänst eller system, måste de utreda om det finns ett fullgott och kostnadseffektivt alternativ baserat på öppen programvara.

Utvärderingen får inte bli en formalitet, utan måste dokumenteras noggrant och finnas tillgänglig för extern granskning och kunskapsdelning. Det handlar om att göra suveräna och kostnadseffektiva alternativ till utgångspunkt, i linje med länder som Frankrike, Tyskland, Italien, Schweiz och Estland, tillika föreslagna skrivningar i Cada.

Fördelarna med öppen programvara för digital suveränitet är väl dokumenterade. Det är ett effektivt verktyg för att bryta det kritiska beroendet av enskilda leverantörer och utländska jurisdiktioner som vi själva varken har insyn i eller inflytande över. Det främjar lokal innovation och är kostnadseffektivt genom att låta utvecklad kod och digitala lösningar återanvändas, delas och förbättras i stället för att låsas in bakom licenser. Slutligen ger öppen programvara den full rådighet och transparens över våra egna data och infrastruktur. 

Vårt förslag bottnar i att digital rådighet inte kan byggas genom isolerade insatser. Offentlig sektor och industri behöver samarbeta för att bygga de förmågor och den kapacitet som krävs för att Sverige ska kunna återfå initiativet och strategiska kontrollen över sin digitala sfär. En tydlig och stark marknadssignal behövs för att utbud och efterfrågan ska växa och därmed förutsättningar för stärkt rådighet. Open source-industrin står redo att leverera, men behöver de ramverk som gör det möjligt.

Svenska kommuner, myndigheter och regioner brottas redan dagligen med legala och säkerhetsmässiga gråzoner kring utländska molntjänster. Om vi menar allvar med att Europa och Sverige ska vara digitalt suveränt, och om vi ska kunna använda ai på ett lagligt och ansvarsfullt sätt, kan vi inte fortsätta att slentrianmässigt köpa in oss i digitala återvändsgränder. Det är dags att vi sätter öppna teknologier först. 

Johan Linåker, senior forskare vid Rise Research Institutes of Sweden, adjungerad universitetslektor vid Lunds universitet 
Johan Magnusson, professor och föreståndare, Swedish Center for Digital Innovation, Göteborgs universitet
Fredrik Svensson, affärsutvecklingschef Redpill Linpro
Astor Nummelin Carlberg, director of Open Source Sovereignty på Suse

References

<% tp.file.cursor() %>