Digitalt oberoende uppe bland molnen

Sverige och Europa är utmanade i en värld som geopolitiskt har förändrats markant på senare tid. Detta är särskilt tydligt om vi ser till vår digitala infrastruktur. Igår hade jag möjlighet att få kommentera utvecklingen i Akutellt på SVT utifrån den uppmärksamhet ämnet har fått i Danmark med särskilt fokus på molnfrågan.

Jag drar en liknelse med elnätet där vi får producerat elektricitet som flödar ut och håller liv i våra hem, industrier och samhällstjänster. I de så kallade molnen körs digitala tjänster som vi interagerar med dagligen med informationsmängder och data som flödar fram och tillbaka.

I molnen körs allt från journalsystem, betalsystem, trafikplanering, kommunikationstjänster, hela industrier och offentliga e-tjänster till många av de appar och program vi är beroende av via våra olika skärmar hemma och på jobb.

Problemet är att en betydande del av dessa digitala tjänster körs hos ett fåtal men väldigt stora utomeuropeiska moln, eller molnleverantörer. Därpå har den geopolitiska utveckling uppenbarat en risk för att politiska påtryckningar från de utomeuropeiska leverantörernas hemländer skulle kunna tvinga dessa att stänga av, störa, påverka eller övervaka de digitala tjänsterna med tillhörande informationsflöden som håller igång vårt samhälle, likt elektriciteten.

Flera länder genom Europa har uppenbarat denna risk mer tydligt på sistone. Vårt grannland Danmark är (som ses i inslaget) en av de som market extra tydligt och där vi ser en ökad medvetenhet från både regering, myndigheter och kommuner i hur kontrollen över beroendena kan återfås genom anlitandet av europeiska molnleverantörer och experimenterande med digitala tjänster och byggblock med en öppen källkod.

Att en programvara har en öppen källkod innebär att du som användare själv fritt kan använda, ändra och köra den, eller be valfri leverantör att köra den åt dig. I princip innebär det, givet att du äger din data och har tillgång till den i ett öppet format, kan packa din resväska och flytta mellan molnen. Det möjliggör en exit-strategi om något illa eller oväntat skulle hända.

Schleswig-Holstein, en förbundsstat i Tyskland, är ett ledande exempel där man nyligen gjort sig av med 70% av licenserna till en stor utomeuropeisk leverantör, och räknar med att enbart ha 1% kvar 2029. Ett växande samarbete mellan Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Italien visar också vägen i hur länder kan gå samma och skapa öppna helhetslösningar för majoriteten av sina offentliga tjänstemän.

Kritiskt för att sådana här förflyttningar kan hända är tydliga strategier, stödstrukturer och tillgång till ett starkt leverantörsekosystem för moln och digitala tjänster.

Frankrike är ett lysande exempel att ta efter för de som arbetar med den kommande svenska molnpolicyn. De har nationella stödresurser policy för användande av program med öppen källkod, deras molnpolicy främjar användandet av molntjänster samtidigt som den hjälper företag och myndigheter genom en certifiering att välja vilka leverantörer som kan erbjuda molntjänster som lever upp till europeisk datalagstiftning och är lämplig även för hantering av känslig data.

Likadant jobbar de aktivt med att främja tillväxten av i deras fall franska men även europeiska moln och tjänsteleverantörer då fler ska till för att vi ska kunna möjliggöra förflyttningar och alternativ att falla tillbaka på om de här riskerna skulle förverkligas.

Ett framstående arbete värt att nämna i Sverige är pilotprojekt i Helsingborgs Stad som drivs av kommunen i samverkan med RISE och Netnod. Där går arbetet ut på att kartlägga upp hur olika delar av den kommunala verksamheten och dess funktioner kan bestå i händelse av störningar och kris.

Avslutningsvis nämner jag att Europa och Sverige (i mina ögon) inte kommer kunna bli helt digitalt oberoende. Det handlar inte om att bygga murar eller att isolera oss. Vi bör snarare bygga nödvändiga förmågor för att kunna återta kontrollen över våra molntjänster med särskild lärdom av länder som Frankrike. Interoperabilitet, öppenhet och samverkan är nyckelorden.

Vi bör flytta över kritiska tjänster till alternativ som kan hantera känsliga datamängder. Vi bör bredda mixen, främja och växa marknaden för europeiska molnleverantörer. Vi bör ta fram en plan B och C i fallet att störningar av olika slag skulle inträffa. Vi måste likt Helsingborgs Stad börja kartlägga redan nu hur olika samhällsfunktioner svara på att bli nerkopplade och hur dessa kan fortsätta fungera i händelse av en aktuell kris.